Sitter just nu hos rebecka och robin, väntar på käresta ska ringa och vilja hem. Dock tror jag inte det komma bli förän ett bra tag!

Egentligen skulle jag festa ikväll, blev inte så eftersom jag jobbar imorgon och inte direkt kände så många där.
Så om jag skulle ha farit dit skulle det sluta i fullhet, och om jag inte drack skulle jag klistra mig på patrik, och skämas lite för förflutet, och nykter bland okänt folk blir jag vettskrämd och kallsvettas.
Så därför valde jag att städa och ta forden till becka, lugnt och skönt, eller nja, har fått bytt blöja, försökt natta och tagit hand om en lite bebis. Det är mer jobb än man tror.


En klump i mitt bröst, en outviklig känsla, ont och skrämmande, rädsla och förtvivlad.

Jaja, hoppas det ringer snart. Jag vill bara hem och sova.


Fan vad jag hatar personligt brev, är så jävla drygt, jobbigt, krävade. Speciellt om man är så ordfattig som jag.
Huvva, måste bara skriva av mig!
Igår var en bra dag, god middag hos monica, trevligt folk, och buzz, var förjäkla roligt, även om man kanske inte är så himla allmänbildad?
Men det ska jag bli!
haha,
Nedu, jävla personliga brev, upphackad gröt är jag vad jag kallar mitt personliga brev!
Klockan är ett och jag är inte trött, som vanligt vaknar jag till när man borde sova, har alltid varit så och kommer troligen också alltid vara så...
Helgen har jag varit hos min pojkväns moder och fira han broder.
Var trevligt värre,  god mat och gott folk, tummen upp.
Annars har hela helgen varit lugn, fast det var länge sedan en helg gick såhär fort.
Känns som lördag, men är söndag, huvva!
Livet har börjat rulla på nu, har mkt goda vänner som man aldrig skulle klara sig utan, en underbar pojkvän och fantastisk familj!
För ett år sedan var inget sig likt, allt var ett totalt helvette pga av ett allt för självdestruktivt beteende, som gjorde mig till ett hjärntvättat vrak, förvirrad i panik, nedspydd på golvet och helt utan en uppfattning vad som gav livet mening.
Har vissa att tacka för deras förståelse och tålamod, allt har nog känns hopplöst ibland!
Men det är gött och leva nu, mina kära nära som jag älskar så förbannat!
OCH ser framemot veckan, ska bli skoj med monicas middag med mina fina! och verkar bli nån slags av festligheter till lördagen, får se hur det blir!
Life is nice!

 

Respekt, lojalitet och omtanke bygger nog ett förhållande helt på.
Det är inte alltid lätt att veta hur man ska bete sig, men följer man dessa enkla krav att ''som man inte vill bli behandlad ska man heller inte behandla andra'' är man nog på en god väg.
Men jag vet att vissa saker jag gör kan framstå som fel i dina ögon, det är inte alls så jag vill ha det.
Våran verklighet kommer alltid vara annorlunda, därför måste vi tillåta varandra att förstå den.
Annars kommer snedsteg bli fall, och tårar bli flodar.
Det värsta jag vet är när du går
.
Måste bara tillägga att min käre Kusin blir bara bättre och bättre!
Det värsta en människan kan möta är nog ensamheten, känslan att vara glömt, betydelselös och  varken eller.
En känsla av att inget spelar någon roll i slutänden, är det värsta som kan hända.
Allt börjar bli bekant nu, vardagen börjar sätta sig in.
Jag saknar gårdagens alla äventyr men de har jag förlorat någonstans på vägen.
Kanske är det bättre såhär, vad vet jag, men jag börjar bli uttråkad på alla lika gråa dagar och att dagen faller i samma bitar.
Världen snurrar hastigt iväg från tidens stillhet hos mig. Här stannar allt orört i rastslöhetens dystra tecken.
Vad vet jag om framtidens alla svar? Vad vet jag om framtidens alla frågor?
Enda jag vet är att här vill jag inte stanna,  i ensamhetens stilla timmar, bakom ryggen på samhället.
Kapitlet är snart utläst, jag kan alla svar, och detta känns inte rätt.
Idag är jag en sickis, en sjukling på svenska.
Det enda man gör är sträckser film, och svettas, och har tråkigt.
Men som tur har man världens bästa pojkvän som kommer och gör amerikanske pannkakor till mig på morgon, med lönnsirap och servering.  Det var nice, sedan erbjöd kärlek och omsorg och allt en tjej som jag behöver......
Kärlek är underbart!


Håller just nu på att ladda hem beck filmer, som jag sedan ska mysa ner mig med och friskna till, håll tummarna för mig!



Aldrig älskade jag dig så djupt som när jag höll på att mista dig.