Life by me

Jadu, här har det inte varit mkt aktivitet om du undrar rosanna. Här är det helt dött, men för du ska komma ihåg så skriver jag lite.

Min och Johans son heter Holger och han fyller snart 1år. Snart 1år, det gick långsamt fort.

Jag mammaledig och ska börja jobba i maj. Livet har mycket mening nu, så blir det väl när man skaffar barn. och inget ledigt har jag heller. Holger tar upp all min tid nuförtiden, speciellt när Johan är borta och jobbar megamycet i världens hörn. Väldigt passande vid barnaskaffande om du frågar mig, höhö

 

Aja, jag är 26år och fyller 27. 30 knackar på dörren och frågar om den får komma in, men inte än, inte ännu. Du får vänta några år till. 

sitter på jobbet, är lugnt. Folk slumrar jag är vaken. Har inte skrivit här på 1år, bra det. 

Jag jobbar å står i, maler brödet. Jadu inget mer 

å skriva/ Rosanna 24år, blekt hår. ej lätt inte heller svår

 

 

nemen Hallå, dags att uppgradera lite info. Första semestern sista vecka är jag inne på. Tiden har gått fort om inte annat. Liver rullar på i bra fart, varit i stockholm och på Urkult senaste helgerna, framför mig har jag kroatien och London. Trevligt liv. 

Förut skrev jag mycket, nu ingening. Skrev mest för att skriva av mig, pratar mest av mig nuförtiden. Åren går och aa... livet blir annorlunda om inte bättre. Nyss kommit hem från bio med Johan som nu sitter och spelar CS. Trodde CS dog ut i unga tonåren men så var det tydligen inte. Allt som dött kan visst återuppstå.

Aja, ska väl hitta på nått nu, vet inte vad men någonting, klockan är 00.00 och onsdagen gryr. Ha det gött .

Nemen, tjäänare. Länge sedan sist javisst. En unik besökare på denna sida, och vem kan det vara? haha år och dar sedan jag skrev här. 

Men men, upptatering så att jag kommer ihåg det. Ssk-team har jag börjat, de är soft, mkt logik men är fint:) Johan borta i Canada vilket suger men livet är fint ändå. Är glad, ibland ledsen. Men allt är ok. På Tis är han hemma! och jag jobbar natt helg bluäää

När saften är på blandning är det dags å glida.

Skriver mest för att uppdatera. Hur livet går, vad som hände och kanske vad jag känner.

Ifall är ssk nu, tog examen för ett halvår sedan, SAY WHAT?!

Det gick om inte annat fort. 

Livet går bra, tar det som det kommer. Blivit lugn och toffel enda dryga med det är allt stört man gjorde innan reflekterar man över nu och undrar hur fan tänkte jag där.

När du mår bättre kommer du alltid ha ångest över de saker du gjorde när du mådde sämre. För hjärnan var inte på spår då. Aja pojkvän har jag skaffat, en fin sådan till och med. Johan heter han, det fjärde Johan jag varit kär i. Fjärde gången gillt förhoppningsvis. Men nu ska jag sova, eller försöka. Upp 06 imorrn, stört att det blivit en vana. Men cash is king.

 

Är inne i en skum period. Skönhet har blivit en besatthet. Så nu ligger jag här med olivolja i håret och på fötterna. Även tandblekning i käften . Men lugn, det går över!

Imorrn gymmet med Anna och målet är att se ut som på bilden. Nemen grym cool Sarah Bäckman iaf, dock har hon mer muskler än de flesta grabbar vilket är beundransvärt skrämmande. Skeppåhoj!

 

 

Idag är en sådan dag när är tankarna slår knut på sig själv. Först är man störst sedan är man ingen. Vafan har man lyckas med liksom? Här ligger jag i mitt barndomsrum och trycker finnar. Tjoflöjt vilken spännande resa jag har gjort i livet. Man vandrar destruktivt  iväg på instagram där snygga plutande brudar i chanel väskor går mot sina drömmar. De har allt som man borde vilja ha. De är populära, känner alla man borde känna, finns och blir ihågkommna. Katten brevid mig känns hyfsat 90-tal och barndomshuset känns inte lika äventyrligt längre. Jag ställer mig vid spegeln och känner mig redan 10kg tyngre och sötheten i ansiktet döljs nu av en allt för stor näsa. Minnena från en stor hål i livet känns ännu mera bekant och alla idiotiska vägar man tog dit blir lockande. Man kan beskriva det som att hjärnan får ett uppdrag och det är att förgöra en. 

Men inte en gång till, fan vad jag är bra, fan vad jag är snygg. Det var 1 på 6 miljarder att jag skulle finnas till!

Det blås bra härute på Hornön just nu.

Köpt en ny tlf i alla fall, en samsung galaxy s3. Min busiga wildfire har gjort sitt kan man säga.

Helgen var kung och gick fort som vanligt, fest fredags samt nykter fest på lördag hos Anna och Martin. Riktigt trevligt!

Tjillevippen!

Fredag idag, woop woop.

Nemen trevligt med lite ledighet. Har inte gjort så mycket alls idag, vaknade elva. Blir så jävla less att jag aldrig kan vakna tidigare. Plus att jag sprungit runt som en idiot och letat samma sak om och om igen, för varje gång jag hittar snusdosan tappar jag bort den igen. Plus mobilen också, blir så jävla less att man ska vara så tankespridd!

Aja ska kila in till staden snart på ärenden och försöka lugna mig lite. Är stressad för allt är kaos, inne som ute. Tål fan ingen stress! Aja, veckan har gått fort som alltid. Tjao!

Lördag idag, som är min favorit dag. Inte just för denna dag kommer hamna på topp 10.

Detta är en kväll i ensamhet, en kväll i tystnad. En kväll av tankar och funderingar.

Tror inte jag varit själv en lördag på hela 4 år, så det är lite ovant.

Men missunna mig inte, hade funderingar om jag skulle ringa nån, hitta på nått, göra nått, vadsomhelst, man kan ju inte vara själv en lördag. Men av nån konstig anledning ville jag inte utan istället valde jag att stanna i ett stort ekande hus när pärona är borta och bara vara. Installera alla program man under sommaren laddat ned och finna mig i detta. Känna ro och tacksamhet över just livet som oftast kommer förgivet. Låta levern och kroppen vila efter ett race jag aldrig kommer att vinna. Bästa av allt är att paniken jag förut kände när jag var ensam är som bortblåst. Om jag hade velat hade jag kunnat levt i dimman just nu, klätt upp mig och singlat runt. Men ikväll räcker det väl att sitta själv i ett stort ekande hus alldeless ensam och bara vara sig själv för en stund.  

 

Nyss tryckt i mig kvällsfika, blev hungrig som ett as.

Om en timme fyller jag år spännande.

Imorrn blir det utgång, woop woop.

Imorrn äre skola. Yey!

Förkylningen börjar släppa, skönt.

Livet rullar på, det går bra nu.

 

Nemen, idag har det inte hänt mycket. Sugen på kaffe, försöker ringa folk som vill dela en kopp i mitt sällskap. Har ansökt om en lgh också och hoppas jag får den. Men vi får se:) Den som väntar märker.

Som alltid i mitt liv går det i vågor, idag är en dag då jag är på topp. Svinglad och jag vet inte varför, kanske för jag pratade med Emilia i tlf, kanske för jag har sökt lgh eller för att jag troligen ska få dricka kaffe. Jag vet inte, men jag mår bra, jävligt bra för tillfället:)

Men jag vet att det vänder, som alltid. Men kanske det är ett tag tills dess.

FRED

 

 

Ey man!

Gör för tillfället inte så mycket, inget alls. Redigerar bilder och håll på, var ett tag sedan jag höll på med sånt, rätt skoj faktist:) 

Helgen var sjukt roligt, ös, turist och mys! Kanon säger jag bara.

i luften hänger varje grej.

Allt faller på mig, hur fan ska jag lyckas ta emot.

Allt detta jävla hjärnskrot.

Hur fan gör ni, ni som bara kan hoppa på varje tåg.

Och ändå låta lugnet bestå.

Detta komma bli ett stort steg för människan men ett större steg för min egna mänsklighet.

Fred!

haha, vafan....

Upplevt alla känslor som man kan uppleva tror jag. Haft jävlulskt roligt sommar, ska inte klaga. Men ändå fruktansvärt dryg. Totalt tappat bort mig själv och fått börjat om igen. Vem fan är jag när jag är själv? Släppt på alla spärrar som går medan alla mina käraste försökt ut till det tappraste ha någon susning vart jag är och vad fan som jag egentligen håller på med?

Fråga inte mig, tuta och kör tills du dör säger 16-åringen inom mig. Medan en snart 22-åring som borde mognad betydligt mera bara vill känna lugnet inom sig. Ber om ursäkt och förlåt för alla som jag kört över i mitt totala urspårade race.

Sitter nu klockan två på måndag morgon och mina dopaminnivåer är väl inte skyhöga efter den som vanliga helt galna helgen. Fruktansvärt otaggad på allt och önskar jag kunde lägga mig under täcket tills mannen i mitt liv tar bort det. Men så lätt är det inte! Måste först lära mig ta av det själv.

Vill egentligen bara säga att jag är evigt tacksam till alla som ställt upp, tröstat mig och haft respekt för mina totalt ologiska val. Ni har betytt mycket, mer än ni tror. Annars hade jag säkert legat 6 feet under.

Peace!

Enjoy life motherfucker!