Life by me

Fyfan vad jag är bra, tralalala!
Så vill jag att det ska låta, men det gör det icke.
Men nästa år är det studenten och då kommer jag tralla dessa ord hela jävlan tiden.
Och jag kome vidare på ukm! fan vad nice.
känns riktigtr roligt faktist, sådär bra du vet.
Mendu, jag kan inte sitta längre, bena vill springa, jag vill ut och gå
nu har jag ångest, ångest över att jag sitter, tvångstankar och kallsvettning.
Bye

Liv, vill du ha mitt liv?
Mitt liv på papper, mitt liv i ord.
Mina tankar på en skärm, mina dagar framför dina ögon.
Våga jag ge dig allt jag bär, vågar jag visa ryggraden i solljus.
Bär du mig?


Nyss vaknat. Fyfan vad man somnade, minns inte ens att jag gick och la mig.
Hursomhels har jag tagit en långtrip på stan idag, först fika med sötaste emma och jonna för att snacka sannigen som är dold bakom medias gardiener sedan drog de mot nya mål och jag vandrade själv runt i ö-viks ruiner glad och ledsen stark och svag.
OCh ibladn så har jag trott, velat tro är de är mina vänner.
Men det målar mig rygg med bruna färger, det doftar bajs.
Jag trodde de klädde upp mig men jag tvättar mig nu.
Nu duschar jag bort skiten älsklig. Du förstår ändå inte dessa rader, så varför försöka ens.
Jag troddde du var min vän,

Skolan slut snart, och inge sommarjobb. menvafan, du får festa med mig ist:D
hare gött. jag ska dra nu, pippa ut i hornöns skogar
höhö. bye

Blogg är egentigen ganska tråkigt, oväsäntligt och likadant.
Men ändå ganska roligt på ett sätt som är svårt att beskriva.
Bloggar kan vara roliga att läsa ibland när det är något som berör. Men oftast löddrar man igenom deras nedskrivna dagar på någon sekund.
Men vad gör en blogg bra?
skaffa många läsare, är enda tipset jag kan komma med. För jag vet inte värför jag läser blondinbellas blogg. Den suger, är dålig och ett verkligen tecken på överklassens ego. Men jag gör det ändå. Troligen för jag är avis på henne, för hon har lyckats i livet(I-lands lyckas) eller för det är ganska roande att läsa hur en ''kändis'' har det på dagarna.
Har blivit som en tvångstanke att läsa hennes blogg. Jag måste bara det, än fast hon inte på långa vägar inte är lik mig. Det är som ''uppfostrad flicka vs dregg rossi''
Men jag gör det och jag skäms, i datasalen klickar jag snabbt ner fönstret och byter till bilddagboken, om nu det är så mycket att komma med. Men ändå, jag skäms och gör det.

Iaf, min blogg ska bli bra! Den ska bli unik, ingen annan lik. Kanske ska man skriva ner recept, nja.....det sög. lr hm, kanske, nja jag venne.
Men nu måste jag slå igenom med nått nytt först då orkar folk kolla hit. Inte om jag kör en blondinbella två''hej jag är ego gillar sprit fester och är så jävla bra'' nej nej, detta ska bli något speciellt. Det lovar jag.

Världen är liten och jag vill dö

Det är drygt att alltid jobba.
Men jag kanske borde bli van, för framtiden är nog hård.
Kanske ska göra det till vana så jag inte glömmer hur det är att arbetea när det knackar .


Jaha, ikväll, vad händer? Kanske till jonna, kanske festa, eller se film mysa med carro. detta bllir en bra kväll hoppas jag, detta blir en mysig kväll anser jag. Nedu, nu ska rossi kila mot nya aventyr

Är lite knasigt det där med syskon, tänkte på att man kan ha sån nära relation med någon man bråkat med så mycket! någon som man aldrig pratar i telefon med men känner utan och innan.
Hur man som kan vara med varadra hela dagar utan att säga ett ord eftersom man inte känner för att snacka, man vet ju redan allt om varadra. Sedan tilliten till dem som sitter som sten, och känslan att veta att man alltid är älskad, för det är ju ens syskon.
Allt är avslappnat med dem, allt är ärligt. Ingen spelade för att ''vara'', man bara ''är''!
Så syskon ska man ta vara på, de står kvar genom allt skit du gör, de släpper aldrig taget om dig än fast du klöser deras bara armar, spotter i deras ansikte.
De kan dig utan och innan, frågar för det bryr sig, oroar sig för de bryr sig.
De älskar dig, för du bär samma kött och blod, samma minnen samma sorg.
omöjliga att tappa, ingen skitsnack bakom din.
Ta vara på era syskon, finns inga som dem!.

Okej, jag har lärt mig en läxa nu!
kör på medan du kan, liksom det är inte alltid tiden löser allt.
ochsen, kanske var bäst det blev såhär, jag venne. men jaja, bara glömma och se solen.
Känns skönt men sorgligt!
känns jobbigt men bra.
Vissa saker, somliga saker!
när man kastar saker i sjön och tror att det ska flyta upp igen.
Men nu vet jag iaf. Den sjunker.
och nu har jag visat mig svag, folk kommer att veta.
Det kommer att bli jobbigt ännu mer att få höra det.
Tårar kommer att falla, leenden kommer att vara falska.
Nu gäller det att vara stark, för jag har lärt mig en läxa .
och än hur det nu blir så älskar jag dig, som vän.
Där stannar vi med mitt hjärta. För tiden kommer aldrig mer tillbaks.

satt och kollade på alla bröllopps foton och födelsedags foton i tidnigen och kan inte annat än konstatera att dom är fula, likadana och grymt tråkiga!
Jag fattar inte, alla har samma pose, leende och samma kameravinkel.
Samma fula photoshop effeker mm.
Varför kan man inte göra nått knäppt, typ att paret kastar sig utför klipporna mot vattnet, ser lite kaxiga ut och kanske nästan lite onda ut?
Om jag skulle fota bröllopp skulle jag göra nått sånt iaf. Nått ovanligt, nått som man inte glömmer.
Inte falska leender, iställer tårar av lycka skrik och rörselse! Foton är tråkiga om de följer samma stil.
Nedu! tummen ner för brölloppsfoton! När jag gifter mig ska jag stå och grilla korv eller nått skrika av lycka medan min ''man'' kanske leker med mitt kärleks barn! Kommer nog se förjävla konstigt ut, men ni kommer att minnas det iaf!
och hdr ska det också vara! så det blir lite dramatiskt!

Nu ska jag ut och fota! Se om jag kommer på nå skoj!
Hare bra, och bränn er inte ute i den hårda solen

Jag har fan inte vare med om något värre! Det här existerar inte! jag hatar han, fan du jävla korvboll! JAG HATAR DIG, HON OCH ALLA!
Varför hände detta? varför hände det just mig? varför får du känslor att växa och varför skövlar du dem så snabbt!
Kom inte närmare! snälla gå din väg.
Jag har levt i tysnad för länge nu och kommer nog också att göra det! Du är dum, jag är dum i huvudet. Hon förstår inget och lever på hoppet!
Mitt dog just, drunknade i hennes leede krossades mot klipporna ligger nu på botten!

Jag kommer aldrig igen, aldrig någonsin! Inte ens fundera igen. Jag kommer bara gå, gå mot döden, bara jag går!
Lämnar alla tankar, allt sånt skit kvar! För du var det som gör mig till ett levade frågebok!
Ditt hjärta som jag älskar, krossar nu mig av all sin kraft.
Nu ger jag mig, har sparkat ut mig förr!

Hipp, snapp. Idag arbetsinterljuv och ja, känns väl sådär, men det ska väl gå vägen hoppas jag!
sedan så borde jag göra skolarbete nu men jag venne om jag orkar.
Sedan mitt jävla ärr på armen som vägrar försvinna, och att jag inte tog ut nån försäkring på den som jag säkerligen skulle ha fått ut mkt pengar på! fan aa, jag ångrar att jag inte for till sjukhuset! jag ångara det som fan!



jaja, vad kan jag göra åt det nu, bara ångra egentligen! bli sur på mor och far att dom inte sa att skulle fara dit för det här jävla ärret kommer att vara kvar i evigheter!
bög bajs, hej

Det kurrar i min mage, jag är hungrig sur och less.
Vet inte varför, har verkligen ingen orsak! men det spelar ingen roll, jag är det ändå.


Ärlighet varar längst! så sägs det. Men jag lever hellre lyckligt oärligt länge än ärlig olycklig länge.
Jag tänkte på i sanningest ögonblick, där deltagarna ställs mot väggen och får lov att berätta de alla djupaste delarna av sig själva. De mesta går åt helvette, de tappar trovärdigheten och svenska folket skrattar åt dem! Vi skrattar åt dem. Tycker de är idioter hur fan kan de göra så, men tänker vi efter, är det egentligen så märkvärdigt? Alla gör dessamma bara att när det näms i ord som vi reagerar. Tex killen som erkände att han ville att sin flickvän skulle ha silikontuttar! Han kallades svin men egentligen kan man ändra på vad man känner. och det är nog miljoner killar som skulle vilja ha ett silikontuttar på sin flickvän, Sjukt men sant! Tjejen som hade kastat maten i golvet, det har nog hänt tusentals gånger, bara att det är menigen att ingen ska få reda på det.
och jag har gjort saker som folk skulle nog tappa hakan över att höra det, äckliga saker som aldrig en fin flicka gör. jag gör det bara för att göra det, för att ha gjort det, testat lite grann. Jag är nyfiken precis som alla andra. Men skillnaden är att detta tar jag med mig till graven, händelserna bär inga ord eller färger. Det är bara jag som vet.
Mendu, tänk efter! ett tag sådär.
egentligen hur ren är du? Du bär nog ett par fläckar men som har bleknat i solen. Dom ligger på botten och kommer aldrig tas upp, förträng bakom nya minnen. Men ändå, du har gjort dem!

Sommaren kommer med storsteg!, och ja, man har inte hunne fattat det sp bra kan jag påstå.
och det enda jag har planerat för sommaren är väl gatufestet annars är jag helt fri, om jag inte skulle lyckas få jobb på äldervården dvs.


Hur mycket tankar är för mycket? man tänker ju hursomhels hela tiden ändå.
 
Kort dag i skolan idag, känns jävligt skönt, hinner man hem och fota lite åså. Spela piano ut och gå, plugga som är väldigt aktuellt nu eftersom all skolarbete kommer som i en tsunami innan sommaren, man som dränks av skolböcker!

Har inga budord för dagen, känner mig väldigt oinspererad av allt idag, så vi syns

Det är jobbigt att vara kär, ännu jobbigare att älska något.
Alla blickar blir som för jobbiga, alla svar blir som för svårtydda.
Alla känslor är för starka för att ignorera alla löften blir så svårt om de inte hålls.
Borde jag säga att jag älskar dig?!



Skolan suger balle, jag hatar allt. Vill ha jobb med det verkar ju inte gå så det blir nog en slappar sommar som ja, jag har förtjänat. Bög bajs hej

Hur fan blir man framåt när man tycker alla okända som kommer upp bakom alla jävla hörn är dryg?
När man tycker allt blir obekvämt och jobbigt och bara vill tillbaka med dem som vet vem man är.
Jag gillar inte att spela spel, köra taktik och sånt skit. Jag vill spela fair, vara ärliga mig mot dig.
Men om jag ska vara fair, ja då är jag så disträ och ser sur ut eftersom jag hatar nya människor för dem blir jag så obekvämt med! Hur gör jag för att bli framåt

Framåt måste man vara för att komma någonstans. Ingen kommer servera allt på ett silverfat, du själv måste bära det.
Och då blir det synd om dem som är blyga, som inte vågar ta för sig förän dom är trygga och säkra i situiationen. De som flackar med blicken när de ska träffa okända och för deras blyghet anses disträ och vrång.
Mitt problem ligger oftast i att jag inte har motivationen att le när jag inte känner för det, fjäska har aldrig vare min grej! Hellre vill att folk ska komma fram till mig om de vill någon. Det ligger nog i grund och botten på att känna sig behövt och inte påträngade. För påträngade är något jag inte klarar, min självkänsla håller inte. Än fast jag vet att det är ett måste för att ta sig någonstans. Att aldrig ge upp än hur jävla många dissar man har får och bara köra sitt race rakt igenom. Gör man så har man god självkänsla, och det har jag nog aldrig haft.

Dagen bär sol. huden skall nu bära nyaser av bajs.

Igår så var en bra kväll, mkt bra, speciellt när du gör som du gör
Jag gillare! Jag gillar dig! Puss och kram.
Önskar han var min! pussar


Varför kan jag inte stanna här.

Idag äre fredag, men känns närmare som en dag utan namn, bara en dag liksom.
Ikväll har jga inte lust med så mycket bara ta det lungt se på tv åså.
Igår trodde jag inte heller det skulle bli så mycket men istället så umgicks jag med pojkarna från byn! I'm loving them.
Inte för vi gjorde mkt, bara satt tyst fördrev tiden med youtube klipp snackade skit och, ja allmänt bara ''nada''. Men det är det som är skönt, att göra inget men ändå kunna umgås. Man behöver ju inte alltid ha värste brakfesten bara för att ha nått att göra. Jag gillar nada.

Jaja, ut och fota kanske, var så himla länge sen jag gjrode det nu. Men alla ideer flyger som ut genom inget. Min kreativitet är lat idag! Nedu, nu måste rossi kila mot nya äventyr! Seya.

Okej, vi gör det enkelt.
Jag hatar.
1, hm, finns fan inget jag hatar. låt se? öh......... jo lr nja, jag är inte en person som hatar.
anser bara att det finns folk som har andra åsikter än mig. Sedan vad som är rätt och fel är ju en annan fråga.
2, Genus roller, för jag gillar att jag måste vara på ett speciellt sätt bara för jag bär ett visst kön.
3, Skitsnack, man får inte ut ett skit av det och varför bry sig om andra när man själv har ett eget liv. Om man har brist på samtalsämnen kan man väl snacka om kakor eller liknade.
4, Normer!, Jag är ingen norm utan en individ precis som du.
5, Ångest, helt utan nytta och bara slöseri med tid.
6, tankespritthet, jag vet inte varför jag är så flum, om jag är skapad så eller om det bara är nått som komme på.
för jag vet inte hur många gånger jag glömmer vart jag har lagt allt, vart jag är och varför till allt.


Älskar
1, Livet, bara man uppskattar det så.
2, Lycklig, fan vad najs det skulle vara. bara man slipper ett O innan så.
3, kärlek, vackrare kan inget vara, höhö
4, ....

äh, skittid dö tid livstid.

Ibland så undrar jag vem jag är? Vem som jag inners inne verkligen är.
vad som jag egentligen bara har byggt upp för att vara någon.
När man alltid känner att man inte är någon.
Jag måste vara en piratkopia, ett fejklegg. ett stort jävla skämt.


Nu måste jag kratta, bajs